Bloggen död..
...trodde ni!?! Vissa kanske trodde att jag personligen gått bort? Inte vet jag, spekulationerna har vart många, men nu dementerar jag alla rykten om en eventuell landsflykt/bortgång/dålig motivation, bloggen lever som aldrig förr och snart mina damer och herrar kommer det efterlängtade inlägget om den först Allsvenska säsongen med Carlstad United! Utlovar redan nu trevlig läsning.
Senare kommer även ett scoop att avslöjas, ni kommer bli rejält tagna kan jag lova!
Glöm för fan inte att gå med i Facebookgruppen dedikerad till denna blogg; "Vi som lever för FMbloggen"!!
Om nån har nått intressant FM-äventyr och vill skriva några rader som Jancker gjorde så skriv det i en kommentar, är öppen för förslag.
Tills nästa inlägg, C'MON CARLSTAD C'MON CARLSTAD C'MON CARLSTAD!
Senare kommer även ett scoop att avslöjas, ni kommer bli rejält tagna kan jag lova!
Glöm för fan inte att gå med i Facebookgruppen dedikerad till denna blogg; "Vi som lever för FMbloggen"!!
Om nån har nått intressant FM-äventyr och vill skriva några rader som Jancker gjorde så skriv det i en kommentar, är öppen för förslag.
Tills nästa inlägg, C'MON CARLSTAD C'MON CARLSTAD C'MON CARLSTAD!
Martin "Jancker" Hedlund gästbloggar
Som jag tidigare nämnt så har Jancker velat skriva ett inlägg om sitt äventyr med Barnet och nu har han gjort det så, mina damer och herrar, här kommer:
Barnet - Resan från ett mittenlag i div.2 till ett topplag i Premier League
Efter att ha följt Mirans fantastiska första säsong med sitt Carlstad United och deras klättring på väg upp mot Allsvenskan skulle jag vilja ta tillfället i akt att berätta om min liknande klättring med den engelska division två klubben, Barnet.
När jag tog över det förhållandevis medelmåttiga laget Barnet låg förväntningarna inför säsongen ungefär på att undvika att bli indragna i bottenstriden. Idag 5år (i spelet) senare har vi precis avslutat våran debutsäsong i Coca-Cola Championship och hamnat på en smått fantastisk 7:e plats, före lag som Portsmouth och Wigan.
Resan började med en rejäl utrensning i truppen där endast ett dussin spelare fick förtroendet att fortsätta spela i den enormt ärofyllda Barnet tröjan. Samtidigt värvades runt tiotalet spelare (oftast på Free-transfer då Barnet inte har överdrivet mycket pengar i kassan). Efter en knackig inledning, där vi bland annat åkte på en 6-0 förlust mot världslaget Macclesfield Town, lyckades vi därefter spotta upp oss och hugga en av de 3 kvalplatserna. Ett kval som vi tillslut lyckades vinna genom att hitta formtoppen i rätt tillfälle och därmed var upplyttningen ett faktum. Spelare att lyfta fram under denna första säsong var John O´flynn och Danny Cadamerteri som båda öste inte in mål i olika perioder. I division 1 harvade vi i 3 år innan vi lyckades ta steget upp till Championship där vi alltså är idag. Det var också under den här perioden jag gjorde mina allra tyngsta värvningar vilket man kan läsa mer om längs ner.
Första säsongen i Championship är inget att skryta om, fokus låg på att klara sig kvar, vilket vi i och för sig gjorde med ganska bred marginal tillslut. Andra säsongen däremot började ny förvärven att hitta rätt och inte minst en man vid namn Ruben Bengoetxea som minst sagt öste in mål under sin tid i Barnet. Med sina 16 mål och 9 assist såg han till att vi lyckades nå en kval plats, dock utan lyckas ta sig upp. Säsongen därpå var ännu värre då gjorde han 24 mål och 8 assist bidrog i allra högsta grad till att Barnet lyckades sno åt sig en direkt plats i The Coca-Cola Championship. BRA GJORT! Om jag ska vara riktigt ärlig så trodde jag att vi skulle få det riktigt, riktigt, riktigt svårt att klara oss kvar i Championship när säsongen började, detta i och med att vi nästan inte gjort några värvningar av hös klass alls. Men boysen visade sig, till min stora förtjusning, vara bättre än vad jag trodde. Återigen igen var det Ruben som visade vägen med sina 25 baljor och 10 assist och visade därmed att han höll yttersta världsklass ( i alla fall i Chamionship mått). Tillslut hamnade vi alltså på en 7:e plats, två poäng ifrån att få kvala till Premier League.
Tillsist vill jag lyfta fram några spelare som betytt oerhört mycket för klubben: Danny Cadamerteri (A) – Betydde oerhört mycket i början av serien, men var tvungen att lämna klubben när konkurrensen blev för stor och motståndet för svårt. Kenny Gillet (BV) – En av två spelare som varit med ändå från början, har varit mer eller given hela tiden på sin västerbacks position. Loyd Hall (MC/BC) – Den andra spelaren som varit med ändå från början. Slog sig in i laget som 17 åring då som innermittfältare. Idag är han 20 och bildar tillsammans med Atte Kinnunen ett av ligans bästa mittlås. Oerhört talangfull. Atte Kinnunen (BC) – Fruktansvärt stabil mittback som köptes från Finland för kaffe pengar. Viktig för laget med sin enorma snabbhet. Daniel Opare (BH) – SÅ JÄVLA BRA. Den här grabben är värd detta inläggs först svordom, springer fram och tillbaka på sin kant och gör allting rätt. Tvivlar inte en sekund på att han skulle platsa i vilket Premier League lag som helst. Ruben Bengoexea (A) – Behöver jag ens kommentera, läs bara ovan.
Ruben Bengoexea, såld till Panathinaikos
Championshiptabellen
Taktiken
Barnet - Resan från ett mittenlag i div.2 till ett topplag i Premier League
Efter att ha följt Mirans fantastiska första säsong med sitt Carlstad United och deras klättring på väg upp mot Allsvenskan skulle jag vilja ta tillfället i akt att berätta om min liknande klättring med den engelska division två klubben, Barnet.
När jag tog över det förhållandevis medelmåttiga laget Barnet låg förväntningarna inför säsongen ungefär på att undvika att bli indragna i bottenstriden. Idag 5år (i spelet) senare har vi precis avslutat våran debutsäsong i Coca-Cola Championship och hamnat på en smått fantastisk 7:e plats, före lag som Portsmouth och Wigan.
Resan började med en rejäl utrensning i truppen där endast ett dussin spelare fick förtroendet att fortsätta spela i den enormt ärofyllda Barnet tröjan. Samtidigt värvades runt tiotalet spelare (oftast på Free-transfer då Barnet inte har överdrivet mycket pengar i kassan). Efter en knackig inledning, där vi bland annat åkte på en 6-0 förlust mot världslaget Macclesfield Town, lyckades vi därefter spotta upp oss och hugga en av de 3 kvalplatserna. Ett kval som vi tillslut lyckades vinna genom att hitta formtoppen i rätt tillfälle och därmed var upplyttningen ett faktum. Spelare att lyfta fram under denna första säsong var John O´flynn och Danny Cadamerteri som båda öste inte in mål i olika perioder. I division 1 harvade vi i 3 år innan vi lyckades ta steget upp till Championship där vi alltså är idag. Det var också under den här perioden jag gjorde mina allra tyngsta värvningar vilket man kan läsa mer om längs ner.
Första säsongen i Championship är inget att skryta om, fokus låg på att klara sig kvar, vilket vi i och för sig gjorde med ganska bred marginal tillslut. Andra säsongen däremot började ny förvärven att hitta rätt och inte minst en man vid namn Ruben Bengoetxea som minst sagt öste in mål under sin tid i Barnet. Med sina 16 mål och 9 assist såg han till att vi lyckades nå en kval plats, dock utan lyckas ta sig upp. Säsongen därpå var ännu värre då gjorde han 24 mål och 8 assist bidrog i allra högsta grad till att Barnet lyckades sno åt sig en direkt plats i The Coca-Cola Championship. BRA GJORT! Om jag ska vara riktigt ärlig så trodde jag att vi skulle få det riktigt, riktigt, riktigt svårt att klara oss kvar i Championship när säsongen började, detta i och med att vi nästan inte gjort några värvningar av hös klass alls. Men boysen visade sig, till min stora förtjusning, vara bättre än vad jag trodde. Återigen igen var det Ruben som visade vägen med sina 25 baljor och 10 assist och visade därmed att han höll yttersta världsklass ( i alla fall i Chamionship mått). Tillslut hamnade vi alltså på en 7:e plats, två poäng ifrån att få kvala till Premier League.
Tillsist vill jag lyfta fram några spelare som betytt oerhört mycket för klubben: Danny Cadamerteri (A) – Betydde oerhört mycket i början av serien, men var tvungen att lämna klubben när konkurrensen blev för stor och motståndet för svårt. Kenny Gillet (BV) – En av två spelare som varit med ändå från början, har varit mer eller given hela tiden på sin västerbacks position. Loyd Hall (MC/BC) – Den andra spelaren som varit med ändå från början. Slog sig in i laget som 17 åring då som innermittfältare. Idag är han 20 och bildar tillsammans med Atte Kinnunen ett av ligans bästa mittlås. Oerhört talangfull. Atte Kinnunen (BC) – Fruktansvärt stabil mittback som köptes från Finland för kaffe pengar. Viktig för laget med sin enorma snabbhet. Daniel Opare (BH) – SÅ JÄVLA BRA. Den här grabben är värd detta inläggs först svordom, springer fram och tillbaka på sin kant och gör allting rätt. Tvivlar inte en sekund på att han skulle platsa i vilket Premier League lag som helst. Ruben Bengoexea (A) – Behöver jag ens kommentera, läs bara ovan.
Ruben Bengoexea, såld till Panathinaikos
Championshiptabellen
Taktiken
HELT OSANNOLIK UPPFLYTTNING
JAAA! CARLSTAD UNITED ÄR KLARA FÖR ALLSVENSKAN, PÅ DET MEST OSANNOLIKASTE AV SÄTT
Som jag skrev i inlägget i mitten av säsongen så handlade det om 5 lag i kampen om uppflyttning, men ju längre säsongen gick ju mer avhängda blev Assyriska och det skulle stå mellan Öster, Helsingborg, Ängelholm och CU, dock så verkade Ängelholm rycka ifrån och hade vid ett tillfälle en 5-poängsledning.
Två livsviktiga resultat, 1-1 borta mot Helsingborg och 1-0 hemma mot Öster gjorde att en tredjeplats såg ut att vara väldigt nära, de två konkurrenterna hade båda sin match mot Ängelholm kvar och där såg det ut som att båda skulle tappa poäng, men när Ängelholm först bröt ihop mot Helsingborg och fick stordäng, 6-0 på deras egna hemmaplan så var det helt plötsligt en kamp mellan fyra lag och allt skulle avgöras i sista omgången, Helsingborg hade dock i detta skede redan tagit en av tre potentiella Allsvenskaplatser så det stod mellan CU, Ängelholm och Örgryte.
Ängelholm och Örgryte möttes samtidigt som Assyriska tog emot Carlstad United, efter första halvlek såg det ut som att Ängelholm och Örgryte skulle knipa båda platserna, CU hade 0-0 borta mot Assyriska samtidigt som Ängelholm ledde mot Örgryte vilket skulle placera CU på en fjärdeplats.
Runt 75e minuten så vändes steken helt, Örgryte hade vänt 1-0 till 2-1 och 3-1, samtidigt som klassanfallaren Albert Trestena satte 1-0 för Carlstad, i detta läget förpassades alltså Ängelholm till fjärdeplatsen efter att ha legat högst upp bara veckorna tidigare.
Slutresultaten stod sig, Helsingborg vann Super1an, Örgryte tog direktplatsen och Carlstad United var klara för kval!
Nu var det bara att vänta ut den Allsvenska säsongsavslutningen för att se vilka som skulle bli kvalmotståndare, Örgryte, Trelleborg och Örebro var de som verkade ligga sämst till och drömmotsåndaren här var Trelleborg, ett inte alltför bra lag med vissa spelare som knappt hade platsat i min startelva, Örgryte, vinnaren av första Super1ansäsongen har dominerat varje möte med CU så där hade vi skräckmotståndaren medans Örebro skulle bli ett intressant möte eftersom de matcher vi tidigare spelat varit väldigt jämna.
Till slut blev det alltså....*trumvirvel*
Örebro, we meet again, som det står i nyheten så hade vi innan kvalet mötts tre gånger i träningsmatcher där facit var två ovagjorda matcher och en vinst.
Så, då var det dags, två riktigt tuffa matcher skulle spelas mot Örebro, ett lag med tidigare Väsbyspelaren Gabriel Petrovic, grym mittfältare som alltid presterat i våra tidigare möten.
Första matchen spelades inför fantastiska 9000(!!!!) åskådare på Tingvalla IP som har en maxkapacitet på 10 000, snittet låg under säsongen på tama 901 åskådare.
Matchen blev en jämn kamp som stundtals dominerades av Carlstad United, som även skapade mest och bäst målchanser. Bland dessa så hade Charles Akonnor ett skott i ribban, Albert Trestena två missade frilägen och Emir Vatres ett stenhårt skott som räddades av bortakeepern.
Statistiken från match 1:
(Lite buggad bild i vänsterkanten där ja råkade klistra över screenshoten över den från Assyriskamatchen)
Match 2 på Behrn Arena i Örebro alltså, den värsta rysaren som coach Miran Tahir någonsin upplevt, en jämn kamp och tillknäppt match som slutade på det mest osannolika sättet någonsin.
Inledningen av matchen började väldigt trevande, inga chanser skapades förrän den 35e minuten där Anders Lindberg, förövrigt GRYM i CU målet i denna match precis som resten av säsongen, fick rädda ett tungt skott från Gabriel Petrovic till en hörna som inte resulterade i något alls.
Örebro fortsatte att producera chanser och Carlstad koncentrerade sig på kontringar, tyvärr inga farligheter utan Örebro tog ännu en gång över spelet och hade bland annat ett (korrekt) bortdömt mål där Amoateng stod offside i avslutsläget.
0-0 efter 90 minuter innebar förlängning, en förlängning som inte gav mycket underhållning förrän andra halvleken sattes igång, tidigare nämnde Gabriel Petrovic gjorde mål på ett tungt skott vid straffområdslinjen efter kalabalik i Carlstads straffområde, coach Miran borrade ner huvudet i sina händer och Allvenskan såg ut att vara körd........
MEN, en spelare ville annat och det var Sandro Garcia, inbytt som OMC, när han tog en djupledslöpning från halva plan och fick en PERFEKT macka från Anders Lindberg(ja, målvakten) och kunde helt fri med Örebros keeper dunka in 1-1 i vänstra krysset på ÖVERTID av TILLÄGSTIDEN!
KLARA FÖR ALLSVENSKAN, tänkte coach Miran, men tydligen så gäller inte bortamålsregeln i kvalet så straffar tillämpades, dessa jävla straffar som så länge varit Carlstads svaghet, bland annat har båda cupäventyren avgjorts efter straffläggningsförluster.
Örebro inledde med suveränen Gabriel Petrovic som missade! Tyvärr så missade även Yevtushenko sin straff, 0-0 efter första omgången alltså.
Näste man för Örebro var Erik Nilsson, men även denna straff tog Lindberg och Mustapha Hadji satte sin straff, 0-1.
Jonas Lundén hade pressen på sig att kvittera, men ännu en gång mirakelräddade Lindberg och Filipe gjorde inget misstag på sin straff, 0-2!!!!!
Nu var Marcus Falk-Olander tvungen att sätta sin straff för att Örebro skulle ha någon som helst chans att hänga kvar i Allsvenskan.....och visst satte han sin straff men helt betydelselös blev den eftersom Jon Åslund satte den avgörande 1-3 straffen, CARLSTAD KLART FÖR ALLSVENSKAN!!!!!!!!!!!1
Spelarstats för Super1an
Adriano och Trestena, två väldigt viktiga pjäser i uppflyttningen landade högt i statsligan, tyvärr så gjorde Holmqvist fyra mål när Helsingborg slaktade Ängelholm med 6-0 och ryckte i skytteligan. Noterbart även att Filipe kom upp i sju assist från sin högerbacksplats!
Jahapp, då var alltså målet nått, dock jävligt överraskande att det nåddes denna säsong med en obefintlig transferbudget och dålig lönestruktur, ett par pelare gjorde detta möjligt och tänker rada upp dem nu så här kommer lite hyllningar!
Anders Lindberg, spelade samtliga 32 seriematcher(kvalet inkluderat) och höll nollan 17 gånger, en målvakt som flera Allsvenska lag rycker i men som tur är valde att skriva på ett nytt kontrakt.
Mittbacksparet Anderson-Mysiak som höll ihop backlinjen och bidrog väldigt mycket till att Lindberg kunde vara så stabil hela säsongen.
Ytterbackarna Sworacki-Filipe, grymma såväl offensivt som defensivt, Sworacki bombade in fyra mål, samtliga långskott, medans Filipe, som sagt, stod för sju målgivande passningar.
Mittmittfältet, DM Akonnor-MC Adriano-OMC Vatres, Akonnor som destruktiv bollvinnare, Adriano som, ja hur ska man förklara Adrianos insatser han gjorde egentligen allt, assister, mål, viktiga tacklingar och vikarierade som kapten. Vatres som utvecklats till en grym spelfördelare hamnade precis utanför statsligorna med 5 assist och 8 mål, fortfarande bara 20 år gammal med grym potential.
Kanterna Yevtushenko-Bastian Rojas Diaz gick från att vara lagets svagaste punkter till att vara två av lagets viktigaste spelare, båda två gjorde tre mål var sista fem matcherna vilket gav livsviktiga poäng i slutet.
Sist, men verkligen inte minst, Albert Trestena, 14 mål i serien alltså, jämfört med Vatres som blev bästa målskytt med fem(!) mål förra säsongen, kanske den spelare tillsammans med Adriano som bidrog mest till uppflyttningen, livsviktiga mål och jävligt skönt att ha en klassanfallare som producerar och inte bara gör mål då och då.
Förutom spelarna så var kontinuiteten jävligt viktig, startelvan spelade i princip hela säsongen och när någon väl skadade sig så hoppade spelare som Jon Åslund, Martin Persson och Sandro Garcia in och gjorde jävligt grymma insatser!
Nu får vi se vart ambitionsnivån lägger sig för nästa säsong, det enda målet att sikta på är egentligen att stanna kvar i Allsvenskan men vi får tänka realistiskt, allt beror på hur mycket pengar styrelsen väljer att ge mig till spelarköp och löner, jävligt trött på att inte kunna köpa spelare och inte ens kunna förnya kontrakt, 10 spelare släpps i december-januari, kan inte förnya deras kontrakt eftersom styrelsen dragit in min lönebudget så får väll leva med att de släpps på free transfer.
Fortsättning följer, vare sig det blir i Carlstad eller någon annanstans, vad som blir nästa långsiktiga mål får vi se !
Som jag skrev i inlägget i mitten av säsongen så handlade det om 5 lag i kampen om uppflyttning, men ju längre säsongen gick ju mer avhängda blev Assyriska och det skulle stå mellan Öster, Helsingborg, Ängelholm och CU, dock så verkade Ängelholm rycka ifrån och hade vid ett tillfälle en 5-poängsledning.
Två livsviktiga resultat, 1-1 borta mot Helsingborg och 1-0 hemma mot Öster gjorde att en tredjeplats såg ut att vara väldigt nära, de två konkurrenterna hade båda sin match mot Ängelholm kvar och där såg det ut som att båda skulle tappa poäng, men när Ängelholm först bröt ihop mot Helsingborg och fick stordäng, 6-0 på deras egna hemmaplan så var det helt plötsligt en kamp mellan fyra lag och allt skulle avgöras i sista omgången, Helsingborg hade dock i detta skede redan tagit en av tre potentiella Allsvenskaplatser så det stod mellan CU, Ängelholm och Örgryte.
Ängelholm och Örgryte möttes samtidigt som Assyriska tog emot Carlstad United, efter första halvlek såg det ut som att Ängelholm och Örgryte skulle knipa båda platserna, CU hade 0-0 borta mot Assyriska samtidigt som Ängelholm ledde mot Örgryte vilket skulle placera CU på en fjärdeplats.
Runt 75e minuten så vändes steken helt, Örgryte hade vänt 1-0 till 2-1 och 3-1, samtidigt som klassanfallaren Albert Trestena satte 1-0 för Carlstad, i detta läget förpassades alltså Ängelholm till fjärdeplatsen efter att ha legat högst upp bara veckorna tidigare.
Slutresultaten stod sig, Helsingborg vann Super1an, Örgryte tog direktplatsen och Carlstad United var klara för kval!
Nu var det bara att vänta ut den Allsvenska säsongsavslutningen för att se vilka som skulle bli kvalmotståndare, Örgryte, Trelleborg och Örebro var de som verkade ligga sämst till och drömmotsåndaren här var Trelleborg, ett inte alltför bra lag med vissa spelare som knappt hade platsat i min startelva, Örgryte, vinnaren av första Super1ansäsongen har dominerat varje möte med CU så där hade vi skräckmotståndaren medans Örebro skulle bli ett intressant möte eftersom de matcher vi tidigare spelat varit väldigt jämna.
Till slut blev det alltså....*trumvirvel*
Örebro, we meet again, som det står i nyheten så hade vi innan kvalet mötts tre gånger i träningsmatcher där facit var två ovagjorda matcher och en vinst.
Så, då var det dags, två riktigt tuffa matcher skulle spelas mot Örebro, ett lag med tidigare Väsbyspelaren Gabriel Petrovic, grym mittfältare som alltid presterat i våra tidigare möten.
Första matchen spelades inför fantastiska 9000(!!!!) åskådare på Tingvalla IP som har en maxkapacitet på 10 000, snittet låg under säsongen på tama 901 åskådare.
Matchen blev en jämn kamp som stundtals dominerades av Carlstad United, som även skapade mest och bäst målchanser. Bland dessa så hade Charles Akonnor ett skott i ribban, Albert Trestena två missade frilägen och Emir Vatres ett stenhårt skott som räddades av bortakeepern.
Statistiken från match 1:
(Lite buggad bild i vänsterkanten där ja råkade klistra över screenshoten över den från Assyriskamatchen)
Match 2 på Behrn Arena i Örebro alltså, den värsta rysaren som coach Miran Tahir någonsin upplevt, en jämn kamp och tillknäppt match som slutade på det mest osannolika sättet någonsin.
Inledningen av matchen började väldigt trevande, inga chanser skapades förrän den 35e minuten där Anders Lindberg, förövrigt GRYM i CU målet i denna match precis som resten av säsongen, fick rädda ett tungt skott från Gabriel Petrovic till en hörna som inte resulterade i något alls.
Örebro fortsatte att producera chanser och Carlstad koncentrerade sig på kontringar, tyvärr inga farligheter utan Örebro tog ännu en gång över spelet och hade bland annat ett (korrekt) bortdömt mål där Amoateng stod offside i avslutsläget.
0-0 efter 90 minuter innebar förlängning, en förlängning som inte gav mycket underhållning förrän andra halvleken sattes igång, tidigare nämnde Gabriel Petrovic gjorde mål på ett tungt skott vid straffområdslinjen efter kalabalik i Carlstads straffområde, coach Miran borrade ner huvudet i sina händer och Allvenskan såg ut att vara körd........
MEN, en spelare ville annat och det var Sandro Garcia, inbytt som OMC, när han tog en djupledslöpning från halva plan och fick en PERFEKT macka från Anders Lindberg(ja, målvakten) och kunde helt fri med Örebros keeper dunka in 1-1 i vänstra krysset på ÖVERTID av TILLÄGSTIDEN!
KLARA FÖR ALLSVENSKAN, tänkte coach Miran, men tydligen så gäller inte bortamålsregeln i kvalet så straffar tillämpades, dessa jävla straffar som så länge varit Carlstads svaghet, bland annat har båda cupäventyren avgjorts efter straffläggningsförluster.
Örebro inledde med suveränen Gabriel Petrovic som missade! Tyvärr så missade även Yevtushenko sin straff, 0-0 efter första omgången alltså.
Näste man för Örebro var Erik Nilsson, men även denna straff tog Lindberg och Mustapha Hadji satte sin straff, 0-1.
Jonas Lundén hade pressen på sig att kvittera, men ännu en gång mirakelräddade Lindberg och Filipe gjorde inget misstag på sin straff, 0-2!!!!!
Nu var Marcus Falk-Olander tvungen att sätta sin straff för att Örebro skulle ha någon som helst chans att hänga kvar i Allsvenskan.....och visst satte han sin straff men helt betydelselös blev den eftersom Jon Åslund satte den avgörande 1-3 straffen, CARLSTAD KLART FÖR ALLSVENSKAN!!!!!!!!!!!1
Spelarstats för Super1an
Adriano och Trestena, två väldigt viktiga pjäser i uppflyttningen landade högt i statsligan, tyvärr så gjorde Holmqvist fyra mål när Helsingborg slaktade Ängelholm med 6-0 och ryckte i skytteligan. Noterbart även att Filipe kom upp i sju assist från sin högerbacksplats!
Jahapp, då var alltså målet nått, dock jävligt överraskande att det nåddes denna säsong med en obefintlig transferbudget och dålig lönestruktur, ett par pelare gjorde detta möjligt och tänker rada upp dem nu så här kommer lite hyllningar!
Anders Lindberg, spelade samtliga 32 seriematcher(kvalet inkluderat) och höll nollan 17 gånger, en målvakt som flera Allsvenska lag rycker i men som tur är valde att skriva på ett nytt kontrakt.
Mittbacksparet Anderson-Mysiak som höll ihop backlinjen och bidrog väldigt mycket till att Lindberg kunde vara så stabil hela säsongen.
Ytterbackarna Sworacki-Filipe, grymma såväl offensivt som defensivt, Sworacki bombade in fyra mål, samtliga långskott, medans Filipe, som sagt, stod för sju målgivande passningar.
Mittmittfältet, DM Akonnor-MC Adriano-OMC Vatres, Akonnor som destruktiv bollvinnare, Adriano som, ja hur ska man förklara Adrianos insatser han gjorde egentligen allt, assister, mål, viktiga tacklingar och vikarierade som kapten. Vatres som utvecklats till en grym spelfördelare hamnade precis utanför statsligorna med 5 assist och 8 mål, fortfarande bara 20 år gammal med grym potential.
Kanterna Yevtushenko-Bastian Rojas Diaz gick från att vara lagets svagaste punkter till att vara två av lagets viktigaste spelare, båda två gjorde tre mål var sista fem matcherna vilket gav livsviktiga poäng i slutet.
Sist, men verkligen inte minst, Albert Trestena, 14 mål i serien alltså, jämfört med Vatres som blev bästa målskytt med fem(!) mål förra säsongen, kanske den spelare tillsammans med Adriano som bidrog mest till uppflyttningen, livsviktiga mål och jävligt skönt att ha en klassanfallare som producerar och inte bara gör mål då och då.
Förutom spelarna så var kontinuiteten jävligt viktig, startelvan spelade i princip hela säsongen och när någon väl skadade sig så hoppade spelare som Jon Åslund, Martin Persson och Sandro Garcia in och gjorde jävligt grymma insatser!
Nu får vi se vart ambitionsnivån lägger sig för nästa säsong, det enda målet att sikta på är egentligen att stanna kvar i Allsvenskan men vi får tänka realistiskt, allt beror på hur mycket pengar styrelsen väljer att ge mig till spelarköp och löner, jävligt trött på att inte kunna köpa spelare och inte ens kunna förnya kontrakt, 10 spelare släpps i december-januari, kan inte förnya deras kontrakt eftersom styrelsen dragit in min lönebudget så får väll leva med att de släpps på free transfer.
Fortsättning följer, vare sig det blir i Carlstad eller någon annanstans, vad som blir nästa långsiktiga mål får vi se !
Super1an säsong 2!
Då var första säsongen avklarad, helt OK sjätteplats i slutändan, styrelsen var överlycklig och här hoppades jag på lite extra kapital inför den nya säsongen, men icke sa nicke.
0 kr transferbudget, ett par hundra euro extra i lönebudgeten och det värsta var att flera spelares kontrakt höll på att löpa ut, samtidigt som jag var i desperat behov av en anfallare.
Silly Season gav mig tre gratisnyförvärv, en ung talangfull 17årig vänster/mittback, en anfallare som jagades av en hel del klubbar men till slut valde att skriva på för Carlstad och sist men inte minst, Albert Trestena, "prinsen" som håller på att ta över kungatronen efter Ville Viljanen.
Ville som förövrigt spelade en väldigt anonym roll under säsongen, endast 4 inhopp och inga mål men sista seriematchen fick han tacka av fansen med 90 minuter, han har nu gått i pension och den i särklass viktigaste spelaren vid uppflyttningen är nu borta, tack för allt kung Ville!!
Har spelat ungefär hälften av den andra säsongen och det ser minst sagt bra ut, Albert Trestena som började trevande har spelat upp sig rejält och gör mål på mål på mål, Emir Vatres är som vanligt en av de viktigaste spelarna och ett nytt mittbackspar har spelats ihop, Anderson och Maciej Mysiak som kom till klubben som defensiv mittfältare har alltså skolats om och tillsammans bildar de ett grymt stabilt radarpar.
Yevtushenko och Bastian Rojas Diaz dominerar på kanterna och Adriano styr och ställer i mitten, äntligen har vi fått in stabilitet i laget och en startelva av hög klass, i början av säsongen såg uppflyttningen ut att vara långt borta men nu ser det ljust ut.
En tredjeplats i serien och till skillnad från förra året finns det ingen överlägsen serieledare som Örgryte utan nu är det jämnt i toppen, fem lag slåss om de tre platserna som kan ge allsvenskt spel till nästa säsong.
Adriano högst spelarbetyg, Albert bästa målskytt och två spelare uppe i assistligan, ser minst sagt bra ut formmässigt!
Första riktiga kontraktserbjudandet utifrån kom från Hamburg som ville locka över mig till Tyskland, är dock Carlstad trogen minst en säsong till!
Stay tuned for more! Kommer antagligen spelat klart säsongen inom de närmsta dagarna, håll tummarna för en plats i Allsvenskan åt CU!!
0 kr transferbudget, ett par hundra euro extra i lönebudgeten och det värsta var att flera spelares kontrakt höll på att löpa ut, samtidigt som jag var i desperat behov av en anfallare.
Silly Season gav mig tre gratisnyförvärv, en ung talangfull 17årig vänster/mittback, en anfallare som jagades av en hel del klubbar men till slut valde att skriva på för Carlstad och sist men inte minst, Albert Trestena, "prinsen" som håller på att ta över kungatronen efter Ville Viljanen.
Ville som förövrigt spelade en väldigt anonym roll under säsongen, endast 4 inhopp och inga mål men sista seriematchen fick han tacka av fansen med 90 minuter, han har nu gått i pension och den i särklass viktigaste spelaren vid uppflyttningen är nu borta, tack för allt kung Ville!!
Har spelat ungefär hälften av den andra säsongen och det ser minst sagt bra ut, Albert Trestena som började trevande har spelat upp sig rejält och gör mål på mål på mål, Emir Vatres är som vanligt en av de viktigaste spelarna och ett nytt mittbackspar har spelats ihop, Anderson och Maciej Mysiak som kom till klubben som defensiv mittfältare har alltså skolats om och tillsammans bildar de ett grymt stabilt radarpar.
Yevtushenko och Bastian Rojas Diaz dominerar på kanterna och Adriano styr och ställer i mitten, äntligen har vi fått in stabilitet i laget och en startelva av hög klass, i början av säsongen såg uppflyttningen ut att vara långt borta men nu ser det ljust ut.
En tredjeplats i serien och till skillnad från förra året finns det ingen överlägsen serieledare som Örgryte utan nu är det jämnt i toppen, fem lag slåss om de tre platserna som kan ge allsvenskt spel till nästa säsong.
Adriano högst spelarbetyg, Albert bästa målskytt och två spelare uppe i assistligan, ser minst sagt bra ut formmässigt!
Första riktiga kontraktserbjudandet utifrån kom från Hamburg som ville locka över mig till Tyskland, är dock Carlstad trogen minst en säsong till!
Stay tuned for more! Kommer antagligen spelat klart säsongen inom de närmsta dagarna, håll tummarna för en plats i Allsvenskan åt CU!!
Stiltje i bloggandet
Kära läsare, har vart jävligt off med bloggandet just nu, har även vart jävligt off med FM-lirandet, på grund av diverse anledningar. Ska försöka ta igen idag(torsdag) och ska även posta ett gästinlägg från Martin Hedlund som lirar med Barnet så fort han skickar bilderna som ska vara med i inlägget.
Kan rapportera om att jag ligger ganska bra till i nuläget, 6e plats dock med grymt svårt spelschema framöver, möter alla 5 lagen framför mig på rad innan det är dags att ta hand om bottenlagen.
Efterlyser också tips på nyförvärv, mer specifikt ANFALLARE, tänk på att jag är inne på min andra säsong, snart tredje, så sånna som är free transfers från början kommer inte funka, men behöver som sagt en anfallare, djupledslöpande eller stor stark target, spelar ingen roll!
Kan rapportera om att jag ligger ganska bra till i nuläget, 6e plats dock med grymt svårt spelschema framöver, möter alla 5 lagen framför mig på rad innan det är dags att ta hand om bottenlagen.
Efterlyser också tips på nyförvärv, mer specifikt ANFALLARE, tänk på att jag är inne på min andra säsong, snart tredje, så sånna som är free transfers från början kommer inte funka, men behöver som sagt en anfallare, djupledslöpande eller stor stark target, spelar ingen roll!
GRYM uppryckning i serien!
Hade en liten trevande start i inledningen av Super1anäventyret, men nu har det minst sagt börjat gå CUs väg.
En riktigt onödig 1-1 match mot Ljungskile där vi borde fått med oss tre pinnar, följdes av en pinsam insats hemma mot Åtvidaberg där bortalaget vann med 1-0 och truppen fick veta exakt vad jag tyckte om den insatsen, formen hade dalat redan innan dessa matcher och nu började bottenstriden kännas närmre än kamp om placering på övre halvan.
Nu väntade Landskrona borta, riktigt svår match och min frustration över lagets insatser senaste tiden växte när Landskrona tog ledningen med 1-0 genom Daniel Sliper i 30e minuten, halvtidsvila och 1-0 kändes ändå som ett resultat vi skulle kunna ta igen, men när samme Sliper satte 2-0 i 53e kändes det som att det var kört, inte bara matchen utan målsättningarna för säsongen och kanske t.o.m Super1antiden?!
ICKE SA NICKE! Coach Miran Tahir visade prov på sin kapacitet, flyttade upp Emir Vatres i anfallet tillsammans med Moses, bytte in Jens Lööf vilket gav ett tremannaanfall och begärde hög press över hela planen, högt tempo och en extremoffensiv, dessa förändringar gav alltså taktiken 3-3-1-3, trebackslinje, MV-MC-MH, OMC, 3 x A.
Utdelningen kom DIREKT när Emir Vatres reducerade till 2-1 i den 59e minuten och när Jens Lööf satte 2-2 i den 72a så kändes det som om det omöjliga kunde inträffa, och visst FAN inträffade det, Bastian Rojas Diaz tog sig förbi sin ytterback och skickade iväg ett långt inlägg mot bortre som Vyacheslav Yevtushenko tryckte in på direktvolley i bortre krysset, 3-2 i den 93e minuten!!!
En helt FANTASTISK insats av laget som lyckas komma tillbaka från ett 2-0 underläge och inte nöja sig med en poäng utan istället tryckte dom på för vinstmålet.
Efter matchen så lever laget på euforin som kom efter vändningen, idel lyckade resultat, 2-1 hemma mot Sylvia, 0-0 borta mot Väsby, 1-0 hemma mot Mjällby, 0-0 hemma mot Sirius (trots enormt spelövertag vilket tyvärr inte ledde till några mål, mycket tack vare Sirius målvakt som gjorde en grym match), och nu senast 1-0 borta mot Örebro!
Alltså, en förlustfri svit på 6 matcher och i nuläget sexa i tabellen, det ser minst sagt ljust ut inför framtiden och ett nyförvärv har även kommit nu när det internationella transferfönstret öppnats, ghanesen Charles Akonnor, DM/MC/MV, med 51(!) landslagsmatcher för Ghana och gjorda mål, spenderade bland annat perioden 1998-2004 i Bundesligalaget Wolfsburg, en väldigt kvalitativ värvning alltså, helt gratis.
Har förresten märkt en ordentlig tabbe som jag gjort i den här bloggen, har glömt att berätta om min taktik!
Infogar bilder på hur taktiken för det mesta såg ut förra säsongen, i Division 1 och hur den brukar se ut nu.
Division 1:
Super1an:
I båda taktikerna har jag pil upp på ytterbackarna, yttermittfältarna och innermittfältaren, den offensive mittfältaren har den här säsongen, precis som förra en fri roll.
I laginstruktionerna så använder jag mig utav en normal mentalitet, dock ett snäpp åt det defensiva hållet, kör med högt tempo och hög press på egen planhalva, alltså inte över hela planen.
Försvarslinjen ligger lågt eftersom mina mittbackar inte är direkt vindsnabba och detta leder även till att jag använder mig av kontringsspel, gör många mål på kontringar när laget faller djupt och sedan slår till blixtsnabbt, främst med kanterna, anfallaren och den offensiva mittfältaren.
Fortsätter att lira imorn, har väldigt mycket tid på mig eftersom jag slutar tidigt vilket kan betyda att jag t.o.m hinner spela de 13 återstående matcherna i serien.
C'MON CARLSTA, C'MON CARLSTA, C'MON CARLSTA!!
En riktigt onödig 1-1 match mot Ljungskile där vi borde fått med oss tre pinnar, följdes av en pinsam insats hemma mot Åtvidaberg där bortalaget vann med 1-0 och truppen fick veta exakt vad jag tyckte om den insatsen, formen hade dalat redan innan dessa matcher och nu började bottenstriden kännas närmre än kamp om placering på övre halvan.
Nu väntade Landskrona borta, riktigt svår match och min frustration över lagets insatser senaste tiden växte när Landskrona tog ledningen med 1-0 genom Daniel Sliper i 30e minuten, halvtidsvila och 1-0 kändes ändå som ett resultat vi skulle kunna ta igen, men när samme Sliper satte 2-0 i 53e kändes det som att det var kört, inte bara matchen utan målsättningarna för säsongen och kanske t.o.m Super1antiden?!
ICKE SA NICKE! Coach Miran Tahir visade prov på sin kapacitet, flyttade upp Emir Vatres i anfallet tillsammans med Moses, bytte in Jens Lööf vilket gav ett tremannaanfall och begärde hög press över hela planen, högt tempo och en extremoffensiv, dessa förändringar gav alltså taktiken 3-3-1-3, trebackslinje, MV-MC-MH, OMC, 3 x A.
Utdelningen kom DIREKT när Emir Vatres reducerade till 2-1 i den 59e minuten och när Jens Lööf satte 2-2 i den 72a så kändes det som om det omöjliga kunde inträffa, och visst FAN inträffade det, Bastian Rojas Diaz tog sig förbi sin ytterback och skickade iväg ett långt inlägg mot bortre som Vyacheslav Yevtushenko tryckte in på direktvolley i bortre krysset, 3-2 i den 93e minuten!!!
En helt FANTASTISK insats av laget som lyckas komma tillbaka från ett 2-0 underläge och inte nöja sig med en poäng utan istället tryckte dom på för vinstmålet.
Efter matchen så lever laget på euforin som kom efter vändningen, idel lyckade resultat, 2-1 hemma mot Sylvia, 0-0 borta mot Väsby, 1-0 hemma mot Mjällby, 0-0 hemma mot Sirius (trots enormt spelövertag vilket tyvärr inte ledde till några mål, mycket tack vare Sirius målvakt som gjorde en grym match), och nu senast 1-0 borta mot Örebro!
Alltså, en förlustfri svit på 6 matcher och i nuläget sexa i tabellen, det ser minst sagt ljust ut inför framtiden och ett nyförvärv har även kommit nu när det internationella transferfönstret öppnats, ghanesen Charles Akonnor, DM/MC/MV, med 51(!) landslagsmatcher för Ghana och gjorda mål, spenderade bland annat perioden 1998-2004 i Bundesligalaget Wolfsburg, en väldigt kvalitativ värvning alltså, helt gratis.
Har förresten märkt en ordentlig tabbe som jag gjort i den här bloggen, har glömt att berätta om min taktik!
Infogar bilder på hur taktiken för det mesta såg ut förra säsongen, i Division 1 och hur den brukar se ut nu.
Division 1:
Super1an:
I båda taktikerna har jag pil upp på ytterbackarna, yttermittfältarna och innermittfältaren, den offensive mittfältaren har den här säsongen, precis som förra en fri roll.
I laginstruktionerna så använder jag mig utav en normal mentalitet, dock ett snäpp åt det defensiva hållet, kör med högt tempo och hög press på egen planhalva, alltså inte över hela planen.
Försvarslinjen ligger lågt eftersom mina mittbackar inte är direkt vindsnabba och detta leder även till att jag använder mig av kontringsspel, gör många mål på kontringar när laget faller djupt och sedan slår till blixtsnabbt, främst med kanterna, anfallaren och den offensiva mittfältaren.
Fortsätter att lira imorn, har väldigt mycket tid på mig eftersom jag slutar tidigt vilket kan betyda att jag t.o.m hinner spela de 13 återstående matcherna i serien.
C'MON CARLSTA, C'MON CARLSTA, C'MON CARLSTA!!
Silly Season, försäsong & inledning av Super1an äventyret!
Som ni trogna läsare vet så är jag uppe och vevar i Super1an, har under dagen gått igenom transferfönstret, försäsongen och inlett seriespelet. Är väll passande att skriva om nyförvärven, träningsmatcherna, första matcherna i serien och även förväntningarna som sattes efter just de inledande matcherna.
Helt OK transferbudget och en väldigt förlösande ökning av lönebudgeten gjorde att jag kunde värva ganska friskt, 10 spelare in samtidigt som 6 spelare dumpades.
Min första önskan var att låna in spelare från Allsvenskan, fick även en del lånebud accepterade men tyvärr så verkade spelarna ha rökt på, t.ex så valde Jesper Florén från Elfsborg att lånas ut till Trollhättan, som jag alltså slog i serien båda gångerna när jag spelade i Div 1, istället för att få speltid i Super1an(han hade med största sannolikhet tagit en startplats på vänsterkanten).
Dock så finns det spelare som tänker med hjärnan och en av dem är IFK Göteborgstalangen Moses Sewankambo som genom CUs nytecknade samarbetsavtal med IFK(avbröt vårt tidigare samarbete med Malmö FF) kom på lån.
Anfallaren Moses var alltså det enda låneavtalet som gick igenom, här kommer resten av fynden:
Gratisförvärv: Aslak Allas, MH (Parkalombo) | Mustapha Hadji, OMC/H (Fola Esch) | Joakim Forssell, OMV (Klubblös) | Sandro Garcia, OMC (Klubblös) | Andreas Lindberg, Målvakt (Klubblös)
Köpta: Filipe, BV/H (Odra Opole) 9000E | Vyacheslav Yevtushenko, MV/H/C (Valsta Syrianska) 20000E | Jon Åslund, BC (Falu) 1000E | Maciej Mysiak, DM (Unia Janikowo) 0E, visste inte om jag skulle sätta han på gratis eller inte, men han står som köpt så han får stå kvar.
Av dom här nyförvärven så är jag själv mest nöjd över Ukrainaren Yevtushenko, som kan spela i princip överallt på mittfältet och en spelare jag faktiskt var ute efter förra säsongen men inte hade råd med, Moses, explosiv anfallare som redan hunnit göra mål i såväl träningsmatcher som i serien, Andreas Lindberg, lite av ett impulsköp där min ass. tränare tipsade om honom då han tyckte att de två andra målvakterna inte dög och till sist Filipe, brasseytterbacken som kan spela på båda höger och vänsterkanten, vilket är skönt eftersom jag förra säsongen inte hade någon som helst ersättare på någon av dessa positioner.
Jaha då hade jag truppen klar för nya säsongen och träningsmatchandet började, inledde med två väldigt tuffa genomkörare mot AIK och IFK Göteborg. Båda dessa matcher gick bättre än jag förväntat mig, mot AIK blev det uddamålsförlust (2-1) och mot Göteborg hade Joachim Lööf en boll i ribban innan IFK blev för svåra att stå emot (2-0).
Nu följde lite enklare motstånd, seriekonkurrenten Åtvidaberg, Ramlösa Södra, Karlskrona och till sist ännu en seriekonkurrent i BP.
Åtvidabergsmatchen var helt enkelt åt helvete, 5-0 i arslet efter första halvlek vilket fick mig att byta ut hela startelvan och vann andra halvlek med 3-0, alltså 5-3 förlust totalt.
Dubbla 3-1 vinster först mot Ramlösa Södra och sedan Karlskrona, innan vi vann en jämn match mot BP med 1-0 efter ett självmål i 82a minuten.
Nu började alltså allvaret, seriepremiär hemma på Tingvalla IP dit 761 åskådare tagit sig för att se när vi tog emot Örgryte. Tyvärr så vart det ingen rolig syn för hemmafansen då Örgryte tog en stabil 2-0 seger, vi hade egentligen ingenting att sätta emot och det var inget snack om att resultatet var rättvist.
Nästa match borta mot IK Sirius slutade dock mycket bättre, IFK Göteborgslånet Moses satte 1-0 i 23e minuten och vi radade upp chanser, Felipe kostade på sig att missa en straff innan Yevtushenko satte spiken i kistan i 83e.
Första trepoängaren säkrad alltså, och nu följde två tuffa matcher, hemma mot Örebro och sedan borta mot BP.
Örebromatchen gick väldigt bra, laget presterade på topp och hemmafostrade talangen Bastian Rojas Diaz satte 1-0 i 52a minuten, men Kwame Amoateng, matchens lirare, satte först 1-1 och sedan 2-1, ledning Örebro alltså.
Just när resultatet verkade stå sig matchen ut så skickade BRD in ett inlägg som Anders Wikström nickade in i eget mål, 2-2 i 92a minuten och en riktigt skön poäng.
BP-matchen vart precis som den under försäsongen jämn, även den här matchen tog vi ledningen efter att Adriano gjort mål i 56e minuten, tre poäng verkade kunna säkras men brist på skärpa i avsluten gjorde att Erik Pilfalk kunde kvittera till 1-1, vilket även blev slutresultatet.
Har även blivit spel i Svenska Cupen där vi tog en bekväm 2-1 seger med ett B-betonat lag mot Värnamo och nu väntar Mjällby i nästa omgång.
Ja, då har laget fått känna på Super1an och även lite allsvenskt motstånd, nivån i Super1an är mycket högre än jag först trodde och en mittenplats/plats på övre halvan av tabellen är det som känns mest realistiskt i nuläget.
Kan ta lite exempel för att visa vilken nivå det är i just den här upplagan av Super1an, Örebro har i sin trupp Gabriel Petrovic och Roni Porokara, Örgryte har Allbäck och Joakim Persson(MC från Malmö FF som jag hoppades få låna), Väsby har Martin Mutumba, Andreas Drugge och Mikael Thorstensson.
Som ni ser så spelar det massa grymma lirare i serien i år, spelare som skulle kunna gå in i startelvan hos vissa Allsvenska lag och förutom dom jag radat upp så har i princip alla lag en startelva som är snäppet högre än min, undantaget Forward, Mjällby och Jönköping Södra.
Så det kommer att bli en tuff säsong men jag hoppas att vi kan hålla oss kvar för att satsa på avancemang nästa år!
Helt OK transferbudget och en väldigt förlösande ökning av lönebudgeten gjorde att jag kunde värva ganska friskt, 10 spelare in samtidigt som 6 spelare dumpades.
Min första önskan var att låna in spelare från Allsvenskan, fick även en del lånebud accepterade men tyvärr så verkade spelarna ha rökt på, t.ex så valde Jesper Florén från Elfsborg att lånas ut till Trollhättan, som jag alltså slog i serien båda gångerna när jag spelade i Div 1, istället för att få speltid i Super1an(han hade med största sannolikhet tagit en startplats på vänsterkanten).
Dock så finns det spelare som tänker med hjärnan och en av dem är IFK Göteborgstalangen Moses Sewankambo som genom CUs nytecknade samarbetsavtal med IFK(avbröt vårt tidigare samarbete med Malmö FF) kom på lån.
Anfallaren Moses var alltså det enda låneavtalet som gick igenom, här kommer resten av fynden:
Gratisförvärv: Aslak Allas, MH (Parkalombo) | Mustapha Hadji, OMC/H (Fola Esch) | Joakim Forssell, OMV (Klubblös) | Sandro Garcia, OMC (Klubblös) | Andreas Lindberg, Målvakt (Klubblös)
Köpta: Filipe, BV/H (Odra Opole) 9000E | Vyacheslav Yevtushenko, MV/H/C (Valsta Syrianska) 20000E | Jon Åslund, BC (Falu) 1000E | Maciej Mysiak, DM (Unia Janikowo) 0E, visste inte om jag skulle sätta han på gratis eller inte, men han står som köpt så han får stå kvar.
Av dom här nyförvärven så är jag själv mest nöjd över Ukrainaren Yevtushenko, som kan spela i princip överallt på mittfältet och en spelare jag faktiskt var ute efter förra säsongen men inte hade råd med, Moses, explosiv anfallare som redan hunnit göra mål i såväl träningsmatcher som i serien, Andreas Lindberg, lite av ett impulsköp där min ass. tränare tipsade om honom då han tyckte att de två andra målvakterna inte dög och till sist Filipe, brasseytterbacken som kan spela på båda höger och vänsterkanten, vilket är skönt eftersom jag förra säsongen inte hade någon som helst ersättare på någon av dessa positioner.
Jaha då hade jag truppen klar för nya säsongen och träningsmatchandet började, inledde med två väldigt tuffa genomkörare mot AIK och IFK Göteborg. Båda dessa matcher gick bättre än jag förväntat mig, mot AIK blev det uddamålsförlust (2-1) och mot Göteborg hade Joachim Lööf en boll i ribban innan IFK blev för svåra att stå emot (2-0).
Nu följde lite enklare motstånd, seriekonkurrenten Åtvidaberg, Ramlösa Södra, Karlskrona och till sist ännu en seriekonkurrent i BP.
Åtvidabergsmatchen var helt enkelt åt helvete, 5-0 i arslet efter första halvlek vilket fick mig att byta ut hela startelvan och vann andra halvlek med 3-0, alltså 5-3 förlust totalt.
Dubbla 3-1 vinster först mot Ramlösa Södra och sedan Karlskrona, innan vi vann en jämn match mot BP med 1-0 efter ett självmål i 82a minuten.
Nu började alltså allvaret, seriepremiär hemma på Tingvalla IP dit 761 åskådare tagit sig för att se när vi tog emot Örgryte. Tyvärr så vart det ingen rolig syn för hemmafansen då Örgryte tog en stabil 2-0 seger, vi hade egentligen ingenting att sätta emot och det var inget snack om att resultatet var rättvist.
Nästa match borta mot IK Sirius slutade dock mycket bättre, IFK Göteborgslånet Moses satte 1-0 i 23e minuten och vi radade upp chanser, Felipe kostade på sig att missa en straff innan Yevtushenko satte spiken i kistan i 83e.
Första trepoängaren säkrad alltså, och nu följde två tuffa matcher, hemma mot Örebro och sedan borta mot BP.
Örebromatchen gick väldigt bra, laget presterade på topp och hemmafostrade talangen Bastian Rojas Diaz satte 1-0 i 52a minuten, men Kwame Amoateng, matchens lirare, satte först 1-1 och sedan 2-1, ledning Örebro alltså.
Just när resultatet verkade stå sig matchen ut så skickade BRD in ett inlägg som Anders Wikström nickade in i eget mål, 2-2 i 92a minuten och en riktigt skön poäng.
BP-matchen vart precis som den under försäsongen jämn, även den här matchen tog vi ledningen efter att Adriano gjort mål i 56e minuten, tre poäng verkade kunna säkras men brist på skärpa i avsluten gjorde att Erik Pilfalk kunde kvittera till 1-1, vilket även blev slutresultatet.
Har även blivit spel i Svenska Cupen där vi tog en bekväm 2-1 seger med ett B-betonat lag mot Värnamo och nu väntar Mjällby i nästa omgång.
Ja, då har laget fått känna på Super1an och även lite allsvenskt motstånd, nivån i Super1an är mycket högre än jag först trodde och en mittenplats/plats på övre halvan av tabellen är det som känns mest realistiskt i nuläget.
Kan ta lite exempel för att visa vilken nivå det är i just den här upplagan av Super1an, Örebro har i sin trupp Gabriel Petrovic och Roni Porokara, Örgryte har Allbäck och Joakim Persson(MC från Malmö FF som jag hoppades få låna), Väsby har Martin Mutumba, Andreas Drugge och Mikael Thorstensson.
Som ni ser så spelar det massa grymma lirare i serien i år, spelare som skulle kunna gå in i startelvan hos vissa Allsvenska lag och förutom dom jag radat upp så har i princip alla lag en startelva som är snäppet högre än min, undantaget Forward, Mjällby och Jönköping Södra.
Så det kommer att bli en tuff säsong men jag hoppas att vi kan hålla oss kvar för att satsa på avancemang nästa år!
SENASTE NYTT!!
Schalke 04 har alltså sparkat sin tränare Fred Rutten(inte konstigt att han inte lyckas med ett sånt efternamn HEHEHE) och nu nämns alltså JAG som kandidat för posten, väldigt smickrande men min lojalitet är hos CU som ni kan läsa under den rubriken i nyhetsflödet, jag blev erbjuden ett nytt kontrakt och tog det utan att tveka.
MOT ALLSVENSKAN!
SUPER1AN!
Då var det klart, efter en riktigt hetsig säsongsavslutning så har Carsltad United tagit hem seriesegern i Division 1 Södra!!!
Nu är det väll läge för en liten säsongssammanfattning, så vi tar det från allra första början.
Carlstad United, Division 1 Södra, helt OK ekonomi faktiskt, fick en transferbudget som var större än jag trodde, dock var det lönebudgeten som svek mig. Kan väll sammanfatta med att alla nyförvärv blev lyckade, fansen är nöjda med varenda ett och helt lyriska över t.ex Anderson, Vatre och Viljanen(såklart).
Början av säsongen gick grymt, förlustnollan hölls intakt länge och det kändes som att jag skulle klara det här utan problem, men när jag kollade serietabellen såg jag att ärkerivalen Öster hängde på och det gjorde dom ända in i slutet.
Mitten och framåt bjöd på en formsvacka, en hel del kryss och två förluster, onödiga poängtapp i slutminuterna, skador och avstängningar var anledningen till svackan.
Boysen ryckte dock upp sig, Ville kom igång REJÄLT och jag hade Öster bakom mig med tre poängs marginal vecka efter vecka och det var även så säsongen avslutades, Carslund United 62p, Öster 59.
Nu till lite hyllningar, börjar med att lyfta fram Charlie Fält & Sebastian Halle, dom två målvakterna som spelade ganska jämnt antal matcher eftersom Fält, som var tilltänkt etta, skadade sig, Halle gick dock in och dominerade men fick snällt sätta sig på bänken när hans form vek ner sig och Fält kom tillbaka.
I backlinjen bildade Hedén och Anderson ett mittlås av hög klass som nog kommer hålla i Super1an också, ytterbackar Sworacki och Persson skötte sig helt ok, kan dock bli förstärkning där.
Mittfältet som för det mesta bestod av Eric Jernberg, MV - Adriano, MC - Bastian Rojas Diaz, MH och framför dem Emir Vatres, OMC, höll grymt hög klass, Adriano och Vatres som tillsammans med Ville blivit lagets 3 stjärnor är heta på transfermarknaden i slutet av säsongen.
Anfallet var ändå den lagdel som imponerade mest, Jens Lööf, som dock skadade sig i mitten av säsongen men kom tillbaka starkt i slutspurten med 3 mål på 4 matcher, höll hög klass vilket också Johan Nordell gjorde, som bidrog med snabbheten i anfallet då både Lööf och Viljanen inte är dom snabbaste spelarna i laget. Ville Viljanen då, KUNG VILLE, dominerar fullständigt Division 1 Södra, avgjorde match efter match trots sina 37(!!!) år och trots att han är seg som en snigel och stel som ett kylskåp(4 acceleration, 2 snabbhet, 4 smidighet). Helt enkelt SJUK säsong från hans sida.
Nu är det dags att se hur mycket pengar jag får till nästa säsongen, vilket kommer vara en jävligt viktig faktor för hur vi klarar oss i Super1an, nyförvärv behövs och många kommer dumpas i sjön till nästa säsong, kan och kommer förmodligen bli ett mellanår där vi vänjer oss vid den högre nivån för att ta nya tag mot Allsvenskan året därefter.
Laddar upp lite sköna bilder som ni kan njuta av
Tabellen
Spelarstatsen efter sista omgången, notera Villes insatser!!
Sista omgången, sjuk match!
Välförtjänta hyllningar till lagets manager!
Nu är det väll läge för en liten säsongssammanfattning, så vi tar det från allra första början.
Carlstad United, Division 1 Södra, helt OK ekonomi faktiskt, fick en transferbudget som var större än jag trodde, dock var det lönebudgeten som svek mig. Kan väll sammanfatta med att alla nyförvärv blev lyckade, fansen är nöjda med varenda ett och helt lyriska över t.ex Anderson, Vatre och Viljanen(såklart).
Början av säsongen gick grymt, förlustnollan hölls intakt länge och det kändes som att jag skulle klara det här utan problem, men när jag kollade serietabellen såg jag att ärkerivalen Öster hängde på och det gjorde dom ända in i slutet.
Mitten och framåt bjöd på en formsvacka, en hel del kryss och två förluster, onödiga poängtapp i slutminuterna, skador och avstängningar var anledningen till svackan.
Boysen ryckte dock upp sig, Ville kom igång REJÄLT och jag hade Öster bakom mig med tre poängs marginal vecka efter vecka och det var även så säsongen avslutades, Carslund United 62p, Öster 59.
Nu till lite hyllningar, börjar med att lyfta fram Charlie Fält & Sebastian Halle, dom två målvakterna som spelade ganska jämnt antal matcher eftersom Fält, som var tilltänkt etta, skadade sig, Halle gick dock in och dominerade men fick snällt sätta sig på bänken när hans form vek ner sig och Fält kom tillbaka.
I backlinjen bildade Hedén och Anderson ett mittlås av hög klass som nog kommer hålla i Super1an också, ytterbackar Sworacki och Persson skötte sig helt ok, kan dock bli förstärkning där.
Mittfältet som för det mesta bestod av Eric Jernberg, MV - Adriano, MC - Bastian Rojas Diaz, MH och framför dem Emir Vatres, OMC, höll grymt hög klass, Adriano och Vatres som tillsammans med Ville blivit lagets 3 stjärnor är heta på transfermarknaden i slutet av säsongen.
Anfallet var ändå den lagdel som imponerade mest, Jens Lööf, som dock skadade sig i mitten av säsongen men kom tillbaka starkt i slutspurten med 3 mål på 4 matcher, höll hög klass vilket också Johan Nordell gjorde, som bidrog med snabbheten i anfallet då både Lööf och Viljanen inte är dom snabbaste spelarna i laget. Ville Viljanen då, KUNG VILLE, dominerar fullständigt Division 1 Södra, avgjorde match efter match trots sina 37(!!!) år och trots att han är seg som en snigel och stel som ett kylskåp(4 acceleration, 2 snabbhet, 4 smidighet). Helt enkelt SJUK säsong från hans sida.
Nu är det dags att se hur mycket pengar jag får till nästa säsongen, vilket kommer vara en jävligt viktig faktor för hur vi klarar oss i Super1an, nyförvärv behövs och många kommer dumpas i sjön till nästa säsong, kan och kommer förmodligen bli ett mellanår där vi vänjer oss vid den högre nivån för att ta nya tag mot Allsvenskan året därefter.
Laddar upp lite sköna bilder som ni kan njuta av
Tabellen
Spelarstatsen efter sista omgången, notera Villes insatser!!
Sista omgången, sjuk match!
Välförtjänta hyllningar till lagets manager!
Seriefinal!
Uppemot 4000 hade tagit sig till Värendsvallen i Vöxjö för att skåda på en seriefinal i Division 1 södra mellan hemmalaget och serietvåan Öster mot ledande suveränerna Carlstad United. Matchen blev som väntat och precis som första mötet i Carlstad en tillknäppt historia där Carlstad hade mest boll och även de flesta farligheterna.
Redan i den 17e minuten så kom första målet, bortalaget tog ledningen genom fantastiske Ville Viljanen som kom fri med Östers målvakt och rullade in ettan, i detta skede så var serien närmast avgjord och Carlstad hade en 4 poängs ledning inför slutspurten.
Öster kom dock tillbaka i den 32a minuten när argentinaren Tomas Petry gjorde mål och matchen, precis som serien, var vid liv igen. Resten av första halvleken spelades av utan att något utav lagen lyckades skapa någon chans och i halvtidspausen så fick stjärncoachen Miran Tahir fart på sitt Carlstad genom att påminna spelare om de tillresta fansen och spelarna vaknade till liv direkt i andra där man nu tog över spelet.
Flera chanser skapades men oskärpan framför mål gjorde att matchen led mot sitt oavgjorda slut. Jens Lööf ville dock annat och när han hade slitit sig fri från Östers backlinje så såg det ut som ett säkert mål, men fri med målvakten så lyckades Jens pricka stolpen och matchen slutade alltså 1-1.
Jahapp, då verkar det som att Öster biter sig kvar i slutstriden, riktigt tät match och lite orättvist slutresultat speciellt när stolpen står i vägen i slutet, men allt som allt ett OK resultat, nu gäller det bara att hålla ledningen resten av säsongen.
Laddar upp lite bilder på tabellen, matchen och seriens spelarstatistik.
KUNG VILLE, 10 mål 4 ass efter 16 matcher!
Redan i den 17e minuten så kom första målet, bortalaget tog ledningen genom fantastiske Ville Viljanen som kom fri med Östers målvakt och rullade in ettan, i detta skede så var serien närmast avgjord och Carlstad hade en 4 poängs ledning inför slutspurten.
Öster kom dock tillbaka i den 32a minuten när argentinaren Tomas Petry gjorde mål och matchen, precis som serien, var vid liv igen. Resten av första halvleken spelades av utan att något utav lagen lyckades skapa någon chans och i halvtidspausen så fick stjärncoachen Miran Tahir fart på sitt Carlstad genom att påminna spelare om de tillresta fansen och spelarna vaknade till liv direkt i andra där man nu tog över spelet.
Flera chanser skapades men oskärpan framför mål gjorde att matchen led mot sitt oavgjorda slut. Jens Lööf ville dock annat och när han hade slitit sig fri från Östers backlinje så såg det ut som ett säkert mål, men fri med målvakten så lyckades Jens pricka stolpen och matchen slutade alltså 1-1.
Jahapp, då verkar det som att Öster biter sig kvar i slutstriden, riktigt tät match och lite orättvist slutresultat speciellt när stolpen står i vägen i slutet, men allt som allt ett OK resultat, nu gäller det bara att hålla ledningen resten av säsongen.
Laddar upp lite bilder på tabellen, matchen och seriens spelarstatistik.
KUNG VILLE, 10 mål 4 ass efter 16 matcher!
Carlstad United
Ja, föredetta landslagsmannen Miran Tahir fortsätter sitt tränaräventyr i FM och tar över Carlstad United(?!?!?!?!?)
Dels så pallar jag inte att ta över storlag från början längre, vill bygga med små resurser, dels så har Ostjävelns historier om Sandviken inspirerat mig till att ta över ett skitlag i en låg division i Sverige.
Måste tillägga att jag redan är inne halvvägs på säsong 1, leder just nu serien men efter en liten svacka så har jag endast en poäng ner till jagande Öster, 10 vinster 2 ovagjorda och 1 förlust är facit efter 13 matcher. 21 gjorda och 3 insläppta mål, vilket visar vilken GRYM defensiv jag har skaffat mig.
Kan berätta att jag så fort jag kom till klubben sparkade ut alla avdankade gamlingar, dags att satsa på talangerna och spetsa med nyförvärv, hade en budget på 240.000 euro och här är nyförvärven:
Gratisförvärv: Adriano, 24, MC (Zmaj), Anderson, 26, BC (Zmaj), Jens Lööf, 32, A (Gestrike-Hammarby), Emir Vatres, 20, OMC (Sandared)
Köpta: Johan Nordell, 26, A (Ersboda) 14000E, Ville Viljanen, 37, A (Jonsered) 10000E, Ariel Sworacki, 20, BV (Polkowice) 7000E, Mats Hedén, 32, BC (Fässberg) 20000E, Charlie Fält, 26, MV (Ramlösa Södra) 60000E, Sebastian Halle, 19, MV (Karlskrona) 24000E, Martin Persson, 22, BH (Ramlösa Södra) 8000E
För diverse retards så står alltså namnet först, sedan åldern, sedan positionen, (föredetta klubben i parantes) och till sist eventuell transfersumma i EURO eftersom jag alltid lirar med den valutan.
Spenderade alltså totalt 145 000 euro totalt på 11 spelare, varav 9 gått rakt in i startelvan, endast stortalangerna Eric Jernberg, MV, och Bastian Rojas Diaz, MH, är kvar i startelvan, Bastian är även kapten och Eric vice. Pallar inte skriva massa rader om alla spelare men kan väll nämna att Adriano från sin mittfältsposition gjort 7 mål och ligger på delad tredjeplats i skytteligan, 2 efter ledaren.
Nu har alltså halva säsongen gått och transferfönstret har även öppnat, får se om jag köper in någon ny då bredden i laget är KATASTROFAL, så fort någon i startelvan förutom anfallarna åker på en skada så måste någon av juniorerna gå in och styra upp.
Kommer ladda upp lite sköna bilder på diverse spelare, tabeller, spelarstatistik när jag pallar och när det är värt det, har någon av er förresten tips på nyförvärv till ett blivande superettanlag så skriv de gärna!
Dels så pallar jag inte att ta över storlag från början längre, vill bygga med små resurser, dels så har Ostjävelns historier om Sandviken inspirerat mig till att ta över ett skitlag i en låg division i Sverige.
Måste tillägga att jag redan är inne halvvägs på säsong 1, leder just nu serien men efter en liten svacka så har jag endast en poäng ner till jagande Öster, 10 vinster 2 ovagjorda och 1 förlust är facit efter 13 matcher. 21 gjorda och 3 insläppta mål, vilket visar vilken GRYM defensiv jag har skaffat mig.
Kan berätta att jag så fort jag kom till klubben sparkade ut alla avdankade gamlingar, dags att satsa på talangerna och spetsa med nyförvärv, hade en budget på 240.000 euro och här är nyförvärven:
Gratisförvärv: Adriano, 24, MC (Zmaj), Anderson, 26, BC (Zmaj), Jens Lööf, 32, A (Gestrike-Hammarby), Emir Vatres, 20, OMC (Sandared)
Köpta: Johan Nordell, 26, A (Ersboda) 14000E, Ville Viljanen, 37, A (Jonsered) 10000E, Ariel Sworacki, 20, BV (Polkowice) 7000E, Mats Hedén, 32, BC (Fässberg) 20000E, Charlie Fält, 26, MV (Ramlösa Södra) 60000E, Sebastian Halle, 19, MV (Karlskrona) 24000E, Martin Persson, 22, BH (Ramlösa Södra) 8000E
För diverse retards så står alltså namnet först, sedan åldern, sedan positionen, (föredetta klubben i parantes) och till sist eventuell transfersumma i EURO eftersom jag alltid lirar med den valutan.
Spenderade alltså totalt 145 000 euro totalt på 11 spelare, varav 9 gått rakt in i startelvan, endast stortalangerna Eric Jernberg, MV, och Bastian Rojas Diaz, MH, är kvar i startelvan, Bastian är även kapten och Eric vice. Pallar inte skriva massa rader om alla spelare men kan väll nämna att Adriano från sin mittfältsposition gjort 7 mål och ligger på delad tredjeplats i skytteligan, 2 efter ledaren.
Nu har alltså halva säsongen gått och transferfönstret har även öppnat, får se om jag köper in någon ny då bredden i laget är KATASTROFAL, så fort någon i startelvan förutom anfallarna åker på en skada så måste någon av juniorerna gå in och styra upp.
Kommer ladda upp lite sköna bilder på diverse spelare, tabeller, spelarstatistik när jag pallar och när det är värt det, har någon av er förresten tips på nyförvärv till ett blivande superettanlag så skriv de gärna!
-
Yes, äntligen är den här, världens i särklass bästa och mest meningsfulla blogg där ni små beundrare ska få följa mitt FM-äventyr där jag ska ta upp Carlstad United från division 1 till Allsvenskan, sedan får vi se vad framtiden har planerat för mig!
